Andreas Sidkvist – Bioenerginord

Hej världen!

Welcome to Webb af Sidkvists nätverk av WordPress-sajter. This is your first post. Edit or delete it, then start writing!

Ny spännande produkt utvecklas; pyrolysolja av rörflen

Läs hela artikeln från ETC och Hushållningssällskapet här: Artikel Rörflen till pyrolysolja Nedan finns ett utdrag ur artikeln:

Ett produktivt gräs och en ny produkt i form av pyrolysolja, båda med stor potential för nya hållbara samhällslösningar. Samverka som gett resultat Senaste årens utvecklingsarbete och samverkan med rörflenodlarna i norr har resulterat i att Hushållningssällskapet initierat och medverkat i ett forskningsprojekt som SP Energy Technology Center AB i Piteå har genomfört under 2014-15. Projektet har handlat om att tillverka erforderlig mängd pyrolysolja från rörflen för förbränningstester, karakterisera den tillverkade pyrolysoljan och jämföra den med olja tillverkad av biomassa med lägre halt askbildande ämnen (stamved från tall/gran). Förbränningsstudier av pyrolysoljan i falltubsreaktor (labbskala) och horisontalugn (pilotskala) har utförts för att kunna bedöma cyklonpyrolysprocessens lämplighet för krävande biobränslen såsom rörflen. Rörflenodlare i Glommersträsk har levererat råvara med askhalt på 2,5%. Gröna drivmedel, energi i form av värme och el eller gröna kemikalier? Vad är då poängen med denna teknik? Olov Öhrman forskningsledare: -Pyrolysolja framställd via snabb pyrolys från cellulosabaserad biomassa anses ha stor potential som förnyelsebar energikälla. I jämförelse med fasta biobränslen är oljan mer homogen, pumpbar, har högre energitäthet och lägre askhalt. Pyrolysolja har därmed många potentiella användningsområden som förnyelsebart fordonsbränsle, i förbränningstillämpningar, som fartygsbränsle eller gröna kemikalier. Aktuell teknik Den teknik som SP ETC i Piteå använder i sin pilotanläggning är en cyklonreaktor med kapacitet på 10-100 liter pyrolysolja per dygn. Processen har potential att ge en mycket ren bio-olja jämfört med andra tekniker då den separerar koks och aska i processen. En ren och askfri olja är framförallt viktigt när den ska användas i förbränningstillämpningar. De askbildade ämnena kan ge oönskade beläggningsproblem, korrosion och partikelemissioner. Framställning av pyrolysoljan Rundbalad torr rörflen hackades och revs i en Tomahawk balrivare för att sedan levereras till SP ETC som malde materialet till pulver. Rörflenpulvret matades in i den uppvärmda och förberedda reaktorn där 86 kg pyrolysolja framställdes.

Kolla in de senaste filmklippen från Tanzania som visar nytutvecklade ugnar

Ugnarna är specialdesignade för att fungera optimalt med gräsbriketter. Detta är en fortsättning på det lyckade projektet där Glommers Miljöenergi AB i samarbete med Arvidsjaurs kommun installerade Afrikas första gräsbriketteringsmaskin i en liten by utanför Mwanga i Tanzania.

Ugnar Utveckling

Rörflensprojektet, sammanfattning

Kolla in presentationen från bioenergimässan på Elmia i Jönköping i oktober 2014 där bland annat Glommers miljöenergi AB:s senaste satsning på rörflensströ presenterades.

Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem finansierades av Jordbruksverket och Vattenfall-Inlandskraft.

Resultat

Mer information om Bioenergiprojekt finns samlat hos forskningsinstitutet Rise.

Få en bra inblick i projektet, titta på vår presentation. Klicka dig fram genom att använda pilen under presentationen nedan för att ta en titt på det vi gör i projektet på Glommers Miljöenergi AB.
Vänta ett tag på att bilderna laddas.

Rörflen – från frö till värme on Prez

Presentation Rörflenströ Sammanfattning

Spis för gräs sparar träd i Tanzania

Se SVT inslaget om GME:s projekt i Tanzania där företaget har hjälpt till att starta en fabrik för tillverkning av Afrikas första gräsbriketter. Reportaget visar bilder från tidigare besök i Tanzania och samt när bröderna Bo och Lasse Lundmark förbereder sin senaste resa till området för att installera en spis för eldning av gräsbriketter. Läs hela SVT-artikeln här!

Eldning Gräsbriketter Rörflen Tanzania

Bränslet som blev till strö

Se SVT inslaget om GME:s nya vägval när det gäller energigräset Rörflen. Läs hela reportaget på SVT:s hemsida.

Vägen framåt går genom kor och hästar Glommers Miljöenergi AB har efter flera års försök och utveckling kommit fram till att den mest ekonomiskt hållbara vägen för briketterat rörflen just nu är att använda det som strö till hästar och kor. Samtidigt kan då träspån frigöras som istället kan användas till bioenergi. Rörflen har även fördelen att det på sikt kan återföras till åkermarken och bli en naturlig del av kretsloppet något som kutterspån av trä inte lämpar sig för.

Strö rörflen — Strö från GME av briketterad och riven rörflen

Vill du veta mer eller beställa Rörflenströ. Kontakta Bo Lundmark på 070 246 86 93 eller mejla stro@glommersmiljoenergi.se

Watch Swedish Television story on GME’s new route choice when it comes to the energy grass reed canary grass. Read the full story on the SVT website. The way ahead passes through cows and horses Glommers Environmental Energy AB have after years of effort and development concluded that the most economically viable way for Briquetted reed canary right now is to use it as bedding for horses and cows. Then wood chips will be released which instead could be used for bioenergy. Reed canary grass has the advantage that it could ultimately be returned to farmland and become a natural part of the cycle which cutter shavings of wood is not suitable for.

Bedding red canary grass — The GME bedding of briquetted and shredded reed canary grass

To learn more or order Reed canary grass Bedding. Contact Bo Lundmark on +46 70 246 86 93 or email stro@glommersmiljoenergi.se

Rörflen Strö

Rörflen och värmeproduktion – sammanfattning av projektåret 2012

Glommers Miljöenergi AB publicerar här en sammanfattning av arbetet med rörflen och värmeproduktion under projektåret 2012 ”Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem”

1.Värmeproduktion: Inom projektet har beslutats att på grund av svårigheter att få lönsamhet i Rörflensproduktion med dagens prisbild så skall marknaden för Rörflen som strö utforskas. Se bilagor för mer information om bakgrunden till beslutet.

Bilaga 1 – Brev till Hans Karlsson ang användande av Rörflen som strö GME
Bilaga 2 – Minnesanteckningar telemöte med rörflenprojekten 2012-11-29
Bilaga 3 – Minikalkyl rörflenspanna. Kalkylen vad gäller värmeproduktion visar svårighet för Rörﬂen med dagens biobränslepriser.

2. Brikettering: Vi har under 2012 briketterat vår egen skörd, ca 15 ton. Vi har en del kvar, för demonstrationer under våren 2013. En kalkyl på brikettering har tagits fram (Bilaga 4 – Briketteringskostnader per ton) den visar att med vår anläggning så behövs det ett högre pris än 1500 kr/ton för att kunna få lönsamhet. Vi bedömmer att rörﬂensproducenten måste få ca. 7-800 kr/ton för råvaran. GME har nu av Hans Karlsson Jordbruksverket fått tillstånd att fokusera på strömarknaden. (Läs bilaga 2). Vi försöker nu utveckla en rivare för att riva briketterna till en bra konsistens för användarna. Briketteringen görs för att höja bulkvikten (lägre fraktkostnader) och ett hälsosammare strö.

3. Odling /skörd: I år har inga nya odlingar genomförts, mycket beroende på den osäkra marknaden. Vi har i projektet uppodlat 33 nya ha, och har nu med det som vi tidigare hade (Uppodlat 2007), nu 50 ha till vårt förfogande. Vi har även under hösten gjort provmätningar på stående skördemängd. Dessa ska mätas och vägas som bärgad skörd våren 2013. Se bilaga 5 för mer information. (Bilaga 5 – Provmätningar skördemängd stående gröda av Rörflenhösten 2012 i Järvträsk och Brännberg ).

4. Demonstration/Information: För att bli smidigare med våra demonstrationer har vi våren 2012 införskaffat en vagn med 2/5 stöd från Jordbruksverket. (se bild). Vi kan nu på ett smidigare sätt åka ut på demonstrationer. På bilderna ses vår demonstration i Borgeby i Skåne. Under 2012 har vi på GME haft 93 personer på besök vid sju olika tillfällen. I Borgeby var det 16 000 personer på mässan. Totalt antal besökare på GME 2010-2012 är ca. 300 personer. GME har även föreläst och deltagit vid fyra konferenser, Örnsköldsvik, Skellefteå ,Piteå och Luleå.

Kontakta Glommers Miljöenergi AB för mer information hej@glommersmiljoenergi.com

Rörflen Värmeproduktion

”Keep Mwanga Green” – när Afrikas första gräsbriketter blev till

Under våren 2012 startade Mkombozi Biofuel Factory, ett samarbete mellan Mwanga kommun, Arvidsjaurs kommun och Glommers Miljöenergi! Arbetet med fabriken startade sommaren och hösten 2011.

Mkombozi Biofuel Factory. Denna småskaliga fabrik (60 kg/h) i Mwanga District, Tanzania, producerar briketter av olika grässorter och levererar till en närliggande skola, Kileo School, som använder gräsbriketterna som bränsle till matlagning. Glommers Miljöenergi AB, Mwanga District Council och Kileo School arbetar tillsammans med att ta fram en kamin för matlagning i vilka man kan använda
50-100% gräsbriketter.

BIOMASSER gräsbriketteringsteknik produceras av det polska företaget Asket och har en produktionskapacitet på 60-1000 kg/h. För teknisk information om deras produkter besök deras hemsida: asket.pl

PROJEKTSAMMANFATTNING

Problembeskrivning
Trots enorma mängder solenergi och tidvis mycket goda förutsättningar för vindkraft är energifrågan och distribution av energi ett mycket stort hinder i utvecklingen av Tanzania och Mwanga District. Förutom tekniska hinder och problem medför energibristen en skövling av fastbränsle och en stöld av skog vilket oftast kolas och säljs till små pengar i större tätorter. Dessutom sker ingen återbeskogning vilket ger stora erosionsskador mm på naturen.

Mål
Projektet vill med utgångspunkt i befintliga och lokala förutsättningar implementera synsätt, teknik och entreprenörskap till lokala företagare eller kollektiv för att brikettera befintliga växtfibrer.

Förväntat resultat
Vidareutvecklat företag eller kollektiv som genom projektet anpassat sin verksamhet till brikettering av växtfibrer i småskalig omfattning som ett gott exempel för Mwanga District och Kilimanjaro Region. Långsiktiga mål är att utveckla en ny näring.